Den svenska basindustrin står inför den kanske mest omfattande omställningen i modern tid. Några projekt har fått stor medial uppmärksamhet de senaste åren – t.ex. inom järn- och stålindustrin där det sker en historisk omställning till vätgasbaserad reduktion av järnmalm, något som ensamt kan stå för mer än hälften av det ökade elbehovet – men det finns även andra aktörer som ligger långt fram. Gruvor elektrifieras, processer i skogs- och kemisk industri förändras i grunden och ny teknik skapar eldrivna flöden på helt nya ställen.
Denna omställning kommer att medföra ett kraftigt ökat elbehov. När industrin själva gör bedömningen så förväntar de sig en ökning på mellan 30 och 50 TWh till 2035, vilket motsvarar en uppgång på cirka 60 till 100 procent jämfört med dagens användning, enligt en analys av SKGS från maj 2025. Dock finns påtagliga osäkerhetsfaktorer kring både volym och när i tid behovet uppstår, men samtidigt är det tydligt att även den lägre prognosen innebär en stor efterfrågeökning.
Även om utvecklingstakten varierar mellan branscher så råder det bred enighet om att elbehovet kommer att öka markant inom alla delar av den energiintensiva industrin. Det räcker med att några av de planerade industriprojekten blir verklighet för att Sveriges nuvarande produktionsöverskott snabbt ska ätas upp. Det är viktigt att ta med sig att det inte bara är de stora omställningsprojekten som ökar behovet, utan även en mängd mindre, decentraliserade investeringar förändrar sammantaget hela industrins profil. Dessutom förväntas begränsningar i överföringskapacitet bestå samtidigt som att efterfrågemönstret på dygns- och säsongsbasis inte nödvändigtvis överensstämmer med hur tillgänglig produktion varierar.
På den andra sidan finns en betydande osäkerhet om det faktiskt kommer att finnas tillräckligt med elproduktion tillgänglig för att möta denna ökade efterfrågan. Ny kärnkraft kommer tidigast finnas inom 10-15 år och utbyggnaden av vindkraften går sakta, något som understryks av besked om mycket låga ordervolymer från de stora vindkraftstillverkarna. I tillägg är det också en stor del av den existerande produktionskapaciteten som kommer behöva ersättas av rena åldersskäl inom en inte för lång tid.
I tillägg till obalansen kring elproduktion och elkonsumtion har flera viktiga systemmässiga ändringar redan genomförts, eller planeras genomföras:
<aside>
Alla ovannämnda förändringar förändrar Sveriges elsystem i grunden. Detta skapar utmaningar för industrin, som har byggt sin verksamhet kring förutsättningar som inte längre existerar, men det skapar också möjligheter för industrin att stötta elsystemet med sin flexibilitet. Frågan kring industriers möjlighet att optimera sin elkonsumtion genom att utnyttja sin flexibilitetspotential är idag direkt kopplad till affärsstrategi, konkurrenskraft och riskhantering.
</aside>
SKGS lyfter fram att prisvolatilitet sannolikt kommer att vara en bestående del av elmarknaden under minst det närmsta decenniet. Vi delar den bedömningen då i princip alla framtidsscenarier bygger på att det främst är mer väderberoende produktion som byggs ut fram till 2035. De volatila elpriserna, drivna av väderberoende produktion, nätbegränsningar och skiftande efterfrågemönster, är alltså här för att stanna under en överskådlig tid, vissa menar för alltid.
Företag som har möjlighet att vara flexibla i sin elanvändning kan utnyttja denna utveckling till sin fördel och skapa konkurrensfördelar även när priserna svänger.
Det handlar som oftast inte om att stoppa själva produktionen utan att identifiera var och när man har marginaler att flytta processer, genomföra korta stopp i stödprocesser eller utnyttja överkapacitet som redan finns.Här finns en stor, ännu delvis outnyttjad potential, särskilt inom: